Microsoft word - december.doc

Källa: Diverse artiklar från Fred H. Gage, Salk Institute, La Jolla, CA USA Under i stort sett dess hundraåriga historia har neurovetenskapen hävdat att en mogen hjärna är en stabil, oföränderlig, dataliknande maskin med ett minne och med processliknande kraft. Man kan förlora hjärnceller, förlora delar av faktaminnet men man kan framförallt inte skapa nya hjärnceller, har man hävdat. Detta i motsats till att de flesta organ i kroppen dör och återföds ständigt en liten bit i taget. Om två år kommer till exempel alla de celler som bygger upp ens lever ha ersatts av nya celler. Huden, levern, hjärtat, njure, lungor och blodet kan alla skapa nya celler som tar över efter de skadade, i alla fall till en viss nivå. Andra studier pekar på liknande data, de flesta typer av vävnad har en förnyelsecykel av varierande längd. Cellerna som täcker insidan av magen lever bara några dagar, det yttre lagret av huden byts ut varannan vecka, medan skelettet tros vara helt förnyat ungefär var tionde år. Tills helt nyligen har forskare trott att denna återskapande kapacitet inte sträckte sig till centrala nervsystemet som består av hjärnan och ryggmärgen, men under de senaste fem åren har forskare sett att hjärnan visst ändrar sig. De nya cellerna och dess kontakter, som flera forskare har dokumenterat, kan ge den extra kapacitet som hjärnan kräver för de olika utmaningar som man möter genom livet. Sådan plasticitet erbjuder en möjlig mekanism genom vilken hjärnan kan läka sig själv efter skada eller sjukdom. Den ultimata visionen är att forskare och andra ska kunna skapa en medicin som stimulerar hjärnan att återuppbygga sina egna celler och på så sätt också återuppbygga skadade neurala nätverk i hjärnan. Flera forskarlag arbetar nu för att fullfölja den visionen. Förhoppningen att återuppbyggandet kan bli möjligt bygger på en serie av spännande upptäckter som började ske för ungefär fyrtio år sen. Forskare demonstrerade först att det centrala nervsystemet hos däggdjur innehåller flera återuppbyggande delar. Flera forskargrupper visade att flera huvuddelar av nervceller i den vuxna hjärnan och ryggmärgen kan återväxa till viss del efter en skada. Om stress kan minska antalet neurala formationer, dvs kopplingarna mellan nervcellerna vad kan då öka det? Mark Rosenzweig vid University of California vid Berkeley visade på 1980-talet att råttors hjärnvikt påverkas av omgivningen och antalet kontakter mellan nervcellerna indikerade lättare eller svårare inlärning. Idén att en stimulerande omgivning kan hjälpa en vuxen att lära sig chockerar inte den påläste, men Rosenzweigs forskning höjde en fråga hos hjärnforskare: Var formas nya hjärnceller? eller Ökar bara de befintliga nervcellerna i vikt? Fred Gages team odlade genetiskt identiska råttor och delade upp dem i olika grupper. En grupp råttor växte upp i standardiserade lab-burar, andra på ställen som liknade Club Med, med en massa aktiviteter i en stor bur med leksaker, motionshjul, tunnlar att upptäcka, och flera lekkamrater, buren inkluderande även en flotte av badande guldhamstrar! På 45 dagar, växte nervcellerna i hippocampus (det område i hjärnan som associeras med minnet) med 15 % i Club Med gänget. Ökningen var även tydlig hos de äldre Mentalt Fokus 2006
råttorna, som var nära slutet av sitt tvååriga liv. I ett försök att ta sig an vilka olika
element av Club Med behandlingen som låg bakom förbättringen, gjorde Henriette van
Praag med kolleger ett experiment där några råttor simmade, andra utförde en
inlärningsuppgift, och några hade tillgång till ett motionshjul. Konstigt nog så
utvecklades nya nervceller hos de råttor som sprang i motionshjulet. Det är oklart om
effekten resulterade från motionen enbart, eller p g a att det var frivilligt; råttorna kunde
springa i motionshjulet när de ville.
Nervcellstillväxt hos människor är svårare att bevisa, men för några år sedan så insåg
forskarna att preparatet bromodeoxyuridine (BrdU) som användes för att ta reda på
celldelningen hos råttorna också användes vid cancerbehandling för att ta reda på
tillväxten hos patienternas tumörer.
Peter Ericksson, vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg, påbörjade en studie
av återskapande nervceller hos hals cancer patienter som fick BrdU. När dessa patienter
dog, obducerade man deras hjärnor för att leta efter tecken på nyformade nervceller.
Efter att ha analyserat fem hjärnor från patienter mellan 57 och 72 år såg man ett
mönster utveckla sig: nya celler växte i delar av hippocampus, men ingen annanstans.
De nybildade nervcellerna i de olika studierna verkar vara friska men det finns
fortfarande inget bevis för att de fungerar till fullo. De har grenar till de rätta ställena
och tar emot information från andra delar men enbart efter slutförandet av flera
pågående experiment är det möjligt att få reda på om de är rätt kopplade och fungerar
som riktiga nervceller.
Ordlista
Club Med= Ett franskt semesterkoncept som erbjuder semester anläggningar (resort) där
man kan aktivera sig, vila sig, må bra, välja vad man vill göra.
Hippocampus= Del/struktur i den lägre delen av hjärnan som associeras med
minnesfunktioner framför allt minnen som rör fakta innehåll, t ex språkkunskaper.
Neurala nätverk= Tiotusentals nervceller formar kopplingar sinsemellan varandra vilket
skapar s k nätverk av nervceller. Dessa nervceller kommunicerar sinsemellan varandra.
Neurogenesis= Ett förfarande i hjärnan som med hjälp av olika s k tillväxtfaktorer kan
utveckla nya celler. När cellerna har format sig till nervceller eller nervsystemets
stödjeceller s k gliaceller håller andra s k tillväxtfaktorer cellerna levande.
Plasticitet= Hjärnans förmåga till förändring, sker t ex när man skaffat sig fler
erfarenheter, nya kunskaper, ändrat sitt beteende osv.
Primater= Högre del av däggdjurskedjan, olika arter av apor.
Mentalt Fokus 2006

Source: http://www.mentaltfokus.se/dokument/december2006.pdf