Farmacia italiana online: acquisto cialis in Italia e Roma senza ricetta.

Enheten för kemiteknik

Vägledning för upprättande av
metodbeskrivning inom nuklearmedicin
Til ämpningsområde:
Bild- och Funktionsmedicin
Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontrol , Box 878, 501 15 Borås ___________________________________________________________________________________________ Vägledning för upprättande av metodbeskrivning inom nuklearmedicin

Syftet med denna vägledning är att ge stöd åt nya laboratorier som påbörjar sitt arbete med
ackreditering samt stöd för personer som är ansvariga för att upprätta metodbeskrivningar. Följande dokument är ett exempel på vad en metodbeskrivning kan innehålla. Detta dokument är inte heltäckande. Fler krav kan finnas i relevanta STAFS:ar samt i standarden ___________________________________________________________________________________________
1. METODENS NAMN
Entydigt och identiskt i alla berörda dokument.

2. MEDICINSK BAKGRUND OCH MÄTPRINCIP

2.1 Medicinsk bakgrund
Angivande av indikationer och kontraindikationer (absoluta och relativa) för undersökningsmetoden är nödvändigt. Restriktioner vid graviditet och amning. 2.2 Mätprincip
Den generella mätprincipen inom nuklearmedicinsk diagnostik är mätning av radioaktivitet vanligtvis med hjälp av en gammakamera. För belysande av den speciella mätprincipen vid en definierad nuklearmedicinsk undersökningsmetod (distribution, upptag och utsöndringsvägar av använt radiofarmakon) är minimikravet att ange minst en litteraturreferens som visar att använt radiofarmakon är relevant för metoden ifråga.

3. MÄTMETOD / KVANTIFIERING

3.1 Kvantifieringsprincip
Kvantifieringsprincip anges vid kvantitativa mätningar, absoluta såväl som relativa. Exempel: Dynamisk upptagsmätning i ”Regions of interest (ROIs)” manuellt ritade över njurarna. Bakgrunden ritas automatiskt som perirenala ROIs, en pixel utanför njurarna. Bakgrunden ytnormeras till resp. njure och subtraheras bild för bild. Sidofördelning kvantifieras enligt Patlak- och integralmetod och anges i %. Originalmetod enligt
3.2 Implementering

Litteraturreferens el er beskrivning krävs. Ofta används ett kommersiel t bearbetningsprogram, som i så fal måste vara identifierbart och dokumenterat. Versionsnummer för respektive program anges i bilaga x. Exempel: Metoden för absolutclearancebestämning har implementerats genom framtagandet av en ny algoritm från samtidigt mätta plasma clearance av MAG3 enligt Müller-Suurs 1-punkts-metod. Algoritmen är: Absolutclearance = 5,11 x 0,08686UI. 3.3 Validering
Validering är att med experiment eller olika jämförande studier visa att ifrågavarande undersök- ningsmetod mäter det den är avsedd att mäta, att visa riktigheten i mätningarna (accuracy) och att metoden är giltig för avsett användningsområde. Valideringen blir därmed en del i mätosäkerhets- analysen. En validering skall göras om metoden inte tidigare validerats el er om den aktuella metoden (även om det bara är delvis) fått en annan implementering på laboratoriet än vad som finns redovisat i åberopad litteraturreferens (SS-EN ISO/IEC 17025, 5.4.5). Några tekniker som kan komma til ___________________________________________________________________________________________ jämförelse av mätresultaten med en oberoende metod jämförelse mot ”fantom”, t.ex. ”skelettfantom” jämförelser mel an laboratorier i vissa fal (Equalis) Valideringen behöver inte vara utförd av det ackrediterade laboratoriet, men en komplett dokumentation från genomförd validering måste finnas tillgänglig. Beroende på typ av metod är en validering enligt ovan emellertid inte alltid möjlig att genomföra och kravet på en validering måste på ett rimligt sätt balanseras mot kostnader, risker och de tekniska möjligheterna. I vissa fal , inte minst inom nuklearmedicinen, kan en klinisk validering av metoden vara ett väl fungerande och fullt acceptabelt alternativ, dvs. en kontroll genom utnyttjande av närliggande andra kliniska undersökningsresultat och kopplat til en klinisk uppföljning i ett relevant patientmaterial. I medicinska sammanhang har det dessutom blivit mer och mer angeläget att kunna visa nyttan av en undersökning, vilket kan innebära att bestämma metodens sensitivitet och specificitet för ett visst användningsområde. Sistnämnda gäller alltid för en nuklearmedicinsk undersökning eftersom nyttan av undersökningen för patienten måste vara större än riskerna att göra undersökningen (IRCP 60, 68). I vidare bemärkelse kan en validering omfatta hela utförandet av undersökningsmetoden inkluderande patientomhändertagandet, manuella subjektiva moment och tolkningen av Exempel: En validering av renografiprogrammets beräkning av ”split function” har utförts genom jämförelse med använt standardprogram, med QuantEM och det danska Medic II, alla med god eller mycket god överensstämmelse. Beräkningen av absolutclearance har kontrollerats mot mätning av 1- punkts clearance enligt Taylor 1992, och visar god överensstämmelse utan tecken på systematiskt fel.

4. VERIFIERING och FUNKTIONSKONTROLL (SS-EN ISO/IEC 17025)

4.1 Principer

Verifiering innebär att kontrollera att metoden uppfyller vissa givna kravspecifikationer. Laboratoriet måste al tid självt genomföra en verifiering av en metod innan den tas i drift. En sådan kan inkludera kalibrering mot känd referens eller standard (EA-4/07), en systematisk genomgång av de faktorer som kan påverka mätresultatet eller ingå som en del i en bestämning av mätosäkerheten (mätning av precisionen). Med funktionskontroll avses enklare rutiner för test av aktuell apparatur avseende funktion inom definierade gränser (upprepad verifiering). Vissa kontroller sker vid start (viss apparatur har ”self test program”) eller inför varje ny patientundersökning, andra sker vid bestämda tidsintervall. Användning av loggbok är att rekommendera. Exempel: Kalibrering och kontroll av gammakamera och doskalibrator – se metodbeskrivning 1 och 2 (fysikmetoder). Kalibreringar utförs av SF/MTA, kontroll av gammakameror av BMA (KF) enligt metodbeskrivning 1B, som förvaras i utvärderingsrummet. . Vid beredning av radiofarmaka används våg, som kalibreras 1 g/år av ackrediterat laboratorium. Dessemellan göres konstanskontroll med
4.2 Mätosäkerhet

Mätosäkerheten är en parameter som anger det intervall inom vilket det sanna mätvärdet rimligen bör ligga (EA-4/02). Mätosäkerheten omfattar många komponenter, vilka när det gäller en patient undersökning, översiktligt kan hänföras till problemen kring standardiseringen av själva mätningen, till mätproceduren. Mätproceduren inkluderar mätmetoden som sådan respektive mätutrustningens funktionsstatus, samt till kompetens och teknisk skicklighet hos den personal som utför ___________________________________________________________________________________________ Den biologiska variationen hos mätvärdet ingår vanligen inte i mätosäkerheten eftersom mätosäkerheten hänför sig enbart till aktuellt mätvärde i undersökningssituationen. Mätosäkerheten skall ingå i provningsrapporten när det är relevant och numeriska resultat redovisas. Detta krav återfinnes i SS-EN ISO/IEC 17025 under 5.10.3.1c. Observera att för metoder som inte ger numeriska resultat samt metoder som til sin karaktär är mycket grova och där mätosäkerheten inte är intressant för remittenten är en mätosäkerhetsangivelse inte nödvändig För beräkning av mätosäkerheten gäller i princip att identifiera de signifikanta osäkerhetskällorna och att separat försöka kvantifiera osäkerhetsbidragen från dessa käl or samt slutligen att kombinera dessa bidrag till en osäkerhetsangivelse. För patientrelaterad diagnostik är sällan en sådan utförlig mätosäkerhetsanalys påkal ad pga. att mätfelet i mätutrustningen vanligtvis är litet i förhål ande til den biologiska variationen och att den mänskliga faktorn är gränssättande för det tekniska utförandet (ej relevant jämförelse när den biologiska variationen ej ingår i mätosäkerhetsberäkningen). Minimikraven blir mycket beroende av undersökningstyp, men bör generellt omfatta en bedömning av var största mätosäkerheten ligger och en beräkning av denna. I samband med en ackreditering rekommenderas att beräkningen av mätosäkerheten uppdelas i två skeden, där Skede 1 utgörs av det initiala ackrediteringsskedet då hela osäkerhetsunderlaget för metoden tas fram (detta underlag kan föras till pkt 3.3 eftersom det ingår i valideringen av metoden), och Skede 2 av den ackrediterade metoden i tillsynsfas då mätosäkerheten följs upp med olika typer av funktionskontroller och precisionsmätningar (som beskrivs här under 4.3). 4.3 Utförande
I första hand skal anges hur de til fäl iga mätosäkerheterna fortlöpande kan kontrol eras. De systematiska komponenterna är svårare att ha kontrol över. Den slumpmässiga faststäl s vanligen genom dubbelbestämningar. Man skiljer på repeterbarhet (repeatability) och reproducerbarhet (reproducibilty), den förra definieras som jämförelser under lika undersökningsbetingelser, exempelvis en bestämning av variationen med samma observatör (intraobserver variation), den senare är en jämförelse under skilda undersökningsbetingelser, vilket t.ex. kan ge både interobserver variation och ”dag-til -dag variation”. För metoder inom nuklearmedicin kan man för den förenklade mätosäkerhetsberäkningen urskilja tre avgränsade osäkerhetskäl or, vilka är til gängliga för statistisk analys, först mätosäkerheten i bearbetningen av undersökningsdata intraobserver variability, sedan en beräkning av mätosäkerheten i själva mätinstrumentet med hjälp av ”fantom” eller testpatient. Till sist kan mätosäkerheten i hela undersökningsproceduren med flera observatörer beräknas. Särskild vikt läggs då på de interaktiva moment som förekommer i utförandet av undersökningen Den biologiska variationen ingår som regel inte i mätosäkerhetsberäkningen, men måste vara känd om det i undersökningssvaret skall kunna anges att en signifikant förändring har inträffat i jämförelse med en tidigare mätning. Exempel: I samband med utfärdandet av ”körkort” för metoden kontrolleras mätosäkerheten genom att ett antal test – (patient)undersökningar bearbetas 2 ggr för en beräkning av differensernas variationskoefficient (CV). Som bas för en undersökning skall de enskilda variablernas mätosäkerhet i form av reproducerbarhet faststäl as. Repeterbarheten för enskild mätvariabel bestäms genom att personalen utför analysen av undersökningen upprepade gånger, ex vis vid framtagande av parametrar vid renografi. Själva undersökningen gå ej att upprepas pga av användning av radioaktivitet. Om det för angiven metod och utrustning finns referenslitteratur med angivna tal för reproducerbarhet, skal dessa användas som jämförelse. ___________________________________________________________________________________________

5. FÖRBEREDELSER PÅ KLINIKEN, MATERIAL OCH APPARATUR


5.1 Speciella förberedelser
Beskrivning av förberedelser för laboratoriet, färdigstäl ande av EKG-utrustning vid myokardscintigrafi
5.2 Radioaktivt läkemedel
Aktivitet: given aktivitet, vuxna, barn, gravida. Exempel: Strålskyddskommittén har 930202 givit tillstånd att utföra renografi med MAG3 och därvid administrera 100 MBq Tc för funktionsanalys av njurar och urinvägar. Beräknad effektiv dos: 0,7 mSv/100 MBq. Viss inskränkning i användningen om patienten är under 18 år samt vid graviditet och 5.3 Inmärkningsförfarande
Exempel: Inmärkningen av ett MAG3 kit sker enligt fabrikantens anvisningar och gällande metodbeskrivning ”Beredning och mätning av aktivitet av eeuatbaserade radiofarmaka ”. 5.4 Gammakamera och övrig utrustning
Den gammakamera som används skal namnges. Undersökningstid, kollimator, energiinställning, anatomisk markör (sidomarkering) Matrisstorlek, insamlingsparametrar (tid/bild, pulser/bild) skal anges. Exempel: Insamlingsparametrar: 96 bilder, 10 s/bild, totalt 20 min. Energiinställning: 140 keV, 17% energifönster, 2% offset. Använd mjukvara för insamling och bearbetning skall namnges. Det är viktigt att all mjukvara är identifierbar och dokumenterad eftersom byte och uppgraderingar kan ske ofta. Programvara kan Annan använd speciell utrustning namnges som exempelvis EKG-utrustning.
6. PATIENTFÖRBEREDELSER

6.1 Kallelseinstruktioner
Förekommande skriftlig kal else hem til patienten skal ingå som bilaga til metodbeskrivningen liksom skriftliga instruktioner til remitterande vårdavdelningar, vårdcentraler, mottagningar mm.
6.2 Patientförberedelser på kliniken
Före undersökningen av patienten skall BMA kontrollera att remissen är granskad av behörig läkare och att ordinationshandlingen är ifylld och signerad. Kontroll av graviditet och amning, Exempel: Hydrering sker med vatten eller svag saft, 7 ml/kg, som ges jämnt fördelad under timmen före injektionen av isotop. Avlägsna metallföremål på patienten som kan störa undersökningen. Patienten får tömma blåsan just före uppliggandet på undersökningsbritsen samt direkt efter bildtagningen är klar. Tiderna för blåstömningarna och sista urinvolymen antecknas. ___________________________________________________________________________________________
7. UNDERSÖKNINGSPROCEDUR
Undersökningsproceduren skall vara så utförligt beskriven att en BMA med lokal erfarenhet kan göra undersökningen genom att följa den beskrivning som lämnas under denna punkt.
8. SAMMANSTÄLLNING OCH ANALYS AV PROVER/MÄTDATA
Även beskrivningen under denna pkt skall vara så utförlig att en BMA med lokal erfarenhet kan göra en analys och sammanstäl ning av insamlade data. Använd mjukvara skal namnges så att den klart kan identifieras. Av beskrivningen skall framgå vilka bilder/underlag som läkaren har för sin Förteckningen är ett minimikrav men bör kompletteras med exempel på originalutskrifter. Rutiner för utskick och arkivering beskrivs. Exempel: Rådata sparas digitalt på hårddisk med daglig back-up.

9. UTFORMNING AV UTLÅTANDE/UNDERSÖKNINGSSVAR
Minimikravet under denna punkt är att med ett eller flera exempel på undersökningssvar visa vilka resultat som kan erhål as samt vilken terminologi som användes. Exemplen skal tydligt och korrekt redovisa undersökningsmetodens prestanda. Förekommande svarsmal ar skal också förtecknas och
Det vanliga fallet vid en patientrelaterad undersökning är att det objektiva undersökningsresultatet
kompletteras med ett medicinskt utlåtande el er tolkning. Det skal klart framgå att svaret består av två skilda delar, provningsresultatet, resp. utlåtandet. Provningsresultatet är huvudsakligen objektivt framtagna data som bilder, kurvor, beräknade mätvärden (vissa interaktiva moment kan förekomma), samt i vissa fall jämförelser med referensvärden. Det skal vara kongruens mel an vad som uttrycks i provningsresultatet och vad som finns dokumenterat i metodbeskrivningen som möjligt att mäta, och en identisk terminologi i metodbeskrivning och rapport. Utlåtandet är läkarens subjektiva tolkning/bedömning av erhållna fynd och kan även innehålla en klinisk utsaga i enlighet med laboratoriets rutiner eller traditioner. Särskilt fastställd och dokumenterad behörighet skall gälla för såväl läkare som tolkar en undersökning som för BMA eller motsvarande som utför undersökningen på patienten (SS-EN ISO/IEC 17025, 5.2.5). Som en konsekvens av dessa mycket tydligt uttalade krav på formel och framför al t reel kompetens hos den personal som är behörig att utföra en undersökning och skriva svar kan sägas att det medicinska utlåtandet ingår som en del i den

Exempel lungscintigrafi: Ojämnt upptag eller ojämn fördelning av indikatorn över lungfälten är en
metodologiskt underbyggd slutsats (under förutsättning att man i metodbeskrivningen definierat vad man menar med jämn resp. ojämn fördelning) och ingår därmed i provningsresultatet. Om detta fynd är uttryck för en ojämn ventilation alt. perfusion är däremot läkarens tolkning och hör alltså till utlåtandet. Ett beräknat mätvärde, som t.ex. lungans clearance av DTPA, är ett typiskt provningsresultat. Om läkaren transfomerar lungclearance till alveolo-kapillär permeabilitet är det en tolkning liksom om undersökningsresultatet ges en speciel klinisk betydelse så hör det til utlåtandet. Utskrifter av bilder och kurvor skall innehålla kompletterande information enligt nedan för att svaret också skal vara kliniskt användbart på annat sjukhus. Använt radiofarmakon och given aktivitet Kroppsläge, vila-arbete Bildernas orientering, ANT, POST, RPO osv. Bildtagningstider, spec. vid dynamiska studier Högermarkering el er annan anatomisk markering Givna farmaka som captopril el er furosemid Intensitetsskala (colour bar) ___________________________________________________________________________________________

10. REFERENSINTERVALL, NORMALFYND

Anges om sådant finns och med litteraturreferens. Saknas referensvärden skall det också anges. Gradering (lindrigt, måttligt etc.) skal baseras på litteraturreferens och/el er konsensus i nationel a

11. FELKÄLLOR


12. MEDICINSKA KOMPLIKATIONER
Anges vid behov, t.ex. extravasal injektion.
13. REFERENSER

Förutom metodreferenser kan här listas översiktsartiklar, lästips mm.

14. BILAGOR
Alla bilagor skall förtecknas med noggrann identifiering (rubrik, metod och datum). 1. Underlag för beräkning av absolutclearance 2. Validering av metoden för beräkning av ”split function” 3. Validering av algoritmen för beräkning av absolutclearance 4. Bestämning av mätosäkerheten i ”split function” 6. Svarsmallar och exempel på svar

15. METODJUSTERINGAR
Anges i förekommande fall med beskrivning av vad som ändrats och datum för införandet

Source: http://www.swedac.se/PageFiles/1136/DOC_02_11.pdf

Microsoft word - persinger.doc

ON THE POSSIBILITY OF DIRECTLY ACCESSING EVERY HUMAN BRAIN BY ELECTROMAGNETIC INDUCTION OF FUNDAMENTAL ALGORITHMS Perceptual and Motor Skills, June 1995, 80, 791-799 ISSN 0031-5125 [This statement by the author of the following paper says it all : "Within the last two decades (Persinger, Ludwig, & Ossenkopp,1973) a potential has emerged which was improbable but which is no

Microsoft word - lasix debate

COLLINS: BANNING DRUGS TO ENSURE THE BREED’S INTEGRITY by Lincoln Collins | 09.12.2012 | 10:04am It has become unfashionable to talk about the integrity of the Thoroughbred breed, but the breed is the bedrock of the Thoroughbred industry. Anyone leaving Lexington by plane walks across an enormous chart almost literally etched in stone which details the carefully preserved lineage of Thoroughbr

Copyright © 2010-2014 Pdf Pills Composition