Farmacia italiana online: acquisto cialis in Italia e Roma senza ricetta.

Http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_12881691.asp

SvD: Trendstyrd forskning blir mindre nydanande Trendstyrd forskning
blir mindre nydanande
KOMMENTAR | Universitetens resurser
En gång i tiden kunde universitetslärare forska i sin tjänst. Sedan skedde successivt en nyordning, då
forskningsresurser skulle tillföras i form av externa medel. Med regeringsskiftet 1994 förvärrades situationen. När de
borgerliga använde löntagarfondernas samlade medel till nya forskningsstiftelser, utnyttjade socialdemokraterna
(med Carl Tham som utbildningsminister) detta till att dra ned de vanliga anslagen till universiteten. Följden blev att
fakulteterna dränerades på pengar, och att alla forskningsmedel måste sökas utifrån.
Ideologin bakom detta system säger att forskningen skall vara konkurrensutsatt. Det innebär att om fem eller tio eller
hundra får konkurrera om ett anslag, så har man en garanti för att den bästa får anslaget. Detta är naturligtvis
struntprat. De olika experterna är normala forskare som drivs av personliga intressen, av trender och vad som är
"inne" för tillfället, vad som är politiskt gångbart eller "aktuellt" av andra skäl. Detta är givetvis särskilt tydligt inom
humaniora
och samhällsvetenskap.
Trendsökeriet blir allt vanligare och förnekas nu endast av enfaldiga eller opportunister. Senast har radions program
Kaliber redovisat att forskarna i stigande grad blivit utsatta för aktualitetsjäktet. Nyckeltermer och inriktning (genus,
nätverk etcetera) fäller avgörandet. Redan i första grovsorteringen sållar man bort 80 procent av ansökningarna. De
återstående 20 procenten får återkomma och taktiskt spetsa till sina formuleringar ytterligare. Slutligen belönas
mellan fem och tio procent. Vari ligger garantin för kvalitet?
Man hör ofta uttrycket "en fin ansökan". Man får pengar på en ansökan, inte i första hand på meriter och utfört arbete.
En fin ansökan betyder att man lyckats fånga in kommitténs intresse, att det tänkta projektet har en godkänd teoretisk
grundval och "rätt inriktning". Det anslagsgivande organet bestämmer hur du skall forska, kort sagt. Pengar skall
naturligtvis tilldelas efter den sökandes samlade meriter, och den sökande bör själv få välja sitt
forskningsämne. Det är den gamla erkända definitionen på forskningens frihet.
Det är förbluffande tyst om denna problematik. Radions Kaliber har som sagt uppmärksammat saken, Henrik
Berggren har skrivit en kommentar i DN. Men forskarna själva tiger i stort, bundna av själva systemet. Politikerna är
lika tysta, oavsett blocktillhörighet.
I detta läge har i alla fall utbildningsministern Leif Pagrotsky tagit bladet från munnen. Inga fler universitet inom
synhåll, resurserna måste koncentreras. Kvaliteten på forskning och utbildning skall gå före regionalpolitik. Pagrotsky
vill också utreda förhållandet mellan externa anslag och fakulteternas resurser.
Det är verkligen på tiden, men här finns en hake. Externa finansiärer begär allt oftare att universiteten skall göra en
motprestation, det vill säga ställa upp med stora motanslag. I ett sådant läge bestämmer de externa finansiärerna
indirekt även över fakultetsmedlen, vilket bara förstärker tendensen att forskningen bestäms utifrån.
Universitetens
forskning styrs helt enkelt av fel huvudprincip. Stödet går till projektplaner i stället för prestationer. Därmed blir
forskningen sämre, ty den anpassas till tidstrender i stället för nydanande. Alltför mycket tid går åt till att skriva och
bedöma ansökningar. Den nya utredningen bör föreslå en övergång till en motsatt huvudprincip. De resurser som nu
finns i stiftelser, forskningsråd och sektorsorgan bör inrymmas i universitetslärarnas tjänster, det som Sverker
Gustavsson en gång kallade forskning på eget programansvar. Så är fallet vid de ledande amerikanska universiteten.
Varför skulle inte den principen duga i Sverige och Europa?
TORE FRÄNGSMYR
Hans Rausing-professor i vetenskapshistoria vid Uppsala Detta är en utskrift från Svenska Dagbladets nätupplaga, SvD.se
http://www.svd.se/dynamiskt/kultur/did_12881691.asp

Source: http://michaelneiss.hardell.net/Debatt/Debatt.20060609.pdf

23 febbraio 2003

29 FEBBRAIO 2004 23 MAGGIO 2004 17-18 LUGLIO 2004 ESCURSIONE NELLE LANGHE LAGHI DI FRISSON TESTA ROSSA DELLA GRIVOLA Tempo di salita: ore 3.30. Difficoltà: T. Tempo di salita: ore: 3.30. Difficoltà: E. Partenza da Bra p.zza Giolitti: ore 9.00. Quota Dislivello: m. 678. Partenza da Bra P.zza Tempo di salita ore:3.00=4.00. Difficoltà: E=F Pullman da definirsi: iscrizi

ipap.org

IPAP Schizophrenia Algorithm Node Notes This is designed to be used in conjunction with the flowchart version available at www.ipap.org/schiz. 1: Diagnosis of schizophrenia or schizoaffective disorder updated November 02, 2004 It is important to establish diagnosis before considering treatment with psychotropic drugs. For patients who present with psychotic features, the differential usu

Copyright © 2010-2014 Pdf Pills Composition