Farmacia italiana online: acquisto cialis in Italia e Roma senza ricetta.

Processrätt

Processrätt
Reviderad 2011-10-07
Övningsuppgifterna syftar till att ni ska få möjlighet att träna er i att identifiera de juridiska
problem som finns i uppgifterna samt att lösa dessa. En stor del av den juridiska
problemlösningen handlar om att kunna argumentera för varför en viss lösning ska väljas. För
att träna er i den konsten, inför tentan, är det för er egen del bra om ni när ni löser
övningsuppgifterna försöker att skriva väl motiverade svar och att ni anger de lagrum eller de
rättsliga principer som ni använder för att lösa uppgifterna. Detta även om det bara är ni som
ska läsa er eget svar. Ta gärna hjälp av någon kamrat som kan läsa ert svar och ge
kommentarer på om svaret är begripligt.
Uppgift 1
Stämningsansökan- vem om vad och hur

Gullan Kvist, som bor i Luleå, har köpt en bil för 10 000 kr av Jesper Gren, som bor i
Umeå. Bilaffären gjordes upp Haparanda. Bilen fungerar inte på det sätt som Gullan
anser att den borde. Hon har försökt få säljaren att betala tillbaka en del av
köpeskillingen men det har han vägrat. Hon har också försökt få honom att laga felen
men inte heller det har han velat göra. Det har nu gått så långt att säljaren inte svarar
när hon ringer till honom. Hon funderar på att lämna in en stämningsansökan men hon
har en del frågor som hon först vill ha besvarade. Kan du hjälpa henne?

a) Kan hon själv göra en stämning eller måste hon ha hjälp av en advokat?
b) Var ska stämningsansökan lämnas?
c) Kommer det att kosta henne en massa pengar att processa? Ange vilka typer av

kostnader hon kan komma att drabbas av med anledning av en eventuell process.
d) Hur skall en stämningsansökan utformas? Ange huvuddragen som måste vara

Svar uppgift 1:
a) Envar kan vara part i rättegång RB 11:1. Parts talan föras av ombud RB 12:1. Hon kan
själv föra sin talan eftersom det inte finns något som tyder på att hon inte skulle ha
rättskapacitet och rättslig handlingsförmåga, något tvång att använda sig av ombud finns inte.
Det är ju också hon som har köpt bilen dvs. hon råder över det som det tvistas om. RB 42:1
kan också möjligen användas som stöd för att ”den som”, dvs. vem, som helst, kan lämna in
en stämningsansökan.

b) En stämningsansökan skall enligt RB 10:1 lämnas in vid den tingsrätt där svaranden dvs
säljaren har sin hemvist. Detta innebär att eftersom Gullan har köpt bilen av någon som har
sin hemvist i Umeå ska processen föras vid Umeå tingsrätt även om Gullan bor i Luleå. Om
hon köpt bilen av en näringsidkare hade tvisten kunnat föras vid tingsrätten i Luleå dvs.
konsumenten Gullans hemvist enligt RB 10:8 eftersom det är frågan om ett mål som
handläggs enligt RB 1:3d.

c) Att starta en process kostar i form av en ansökningsavgift. Enligt avgiftsbilagan till
förordning (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna är den 450 kr. Om
avgiften inte betalas i samband med att stämningsansökan lämnas in ska käranden föreläggas
att inkomma med en sådan enligt RB 42:3. Om avgiften trots det inte betalas in ska målet
avvisas från vidare handläggning enligt RB 42:4. vad det kommer att kosta henne i övrigt
beror på hur hon väljer att driva processen. Anlitar hon en advokat, eller något annat ombud
så blir det en kostnad. Att resa till Umeå för förhandling kostar pengar för henne både i form
av resekostnader och i form av hennes egen förlorade arbetsförtjänst. Sedan måste hon betala
de eventuella vittnen som hon kallar in och också kanske annan bevisning t ex i form av
yttranden från en verkstad om felen på bilen och deras orsak och vad det skulle kosta att
reparera felen. Denna del kan hon påverka själv eftersom hon ju väljer hur hon driver sin
process. Sedan riskerar hon att få betala motpartens rättegångskostnader eftersom det enligt
RB 18:1 som huvudregel är så att den som förlorar målet ska ersätta motpartens
rättegångskostnader. Vad som är ersättningsgilla rättegångskostnader anges i RB 18:8 för de
ordinära tvistemålen. För de ordinära tvistemålen omfattar rättegångskostnaderna alla
kostnader som varit skäligen påkallade för att tillvarata partens rätt. Det innebär att kostnader
för målets förberedelse samt talans utförande och ersättning till ombud och biträde fullt ut ska
täckas. Vidare ska ersättning också utgå för partens arbete och tidsspillan i anledning av
rättegången. Målet i uppgiften är emellertid ett mål som handläggs enligt reglerna i RB 1:3d,
dvs det är ett mål om mindre värde eftersom det som parterna tvistar om uppenbart inte
överstiger ½ basbelopp (för 2011 är ett basbelopp 42 800 kr). Enligt RB 18:8a är de
ersättningsbara kostnaderna i denna typ av mål begränsade till följande kostnadsposter:
 Rättslig rådgivning under en timme med ett belopp som motsvarar högst den ersättning som betalas ut för rådgivning enligt rättshjälpslagen (1996:1619)  Resa och uppehälle för part eller ställföreträdare i samband med sammanträde eller om personlig inställelse inte är föreskriven resa och uppehälle för ombud.  Vittnesbevisning  Översättning av handling Det är bara kostnader som motparten haft som ingår i det ovan beskrivna hon riskerar att
behöva betala samt att hon om hon förlorar också måste stå för sina egna kostnader,
ansökningsavgift etc.
d) En stämningsansökan skall enligt RB 42:1 vara skriftlig och enligt RB 42:2 egenhändigt
undertecknad. Sedan måste en stämningsansökan enligt RB 42:2 innehålla ett bestämt
yrkande och en grund för detta yrkande. Med yrkande avses en beskrivning av vad den som
stämmer någon vill att rätten skall meddela för dom. Det kan enligt reglerna i RB 13 kap
antingen vara frågan om ett yrkande om fullgörelse av en förpliktelse eller om fastställelse av
att ett visst rättsförhållande består eller inte består. Med grund avses en beskrivning av varför
käranden menar att detta yrkande ska bifallas, varför den som stämmer anser sig ha rätt till det
som yrkas. Vidare bör uppgift om bevisning finnas med. En stämningsansökan måste vidare
enligt RB 33:1 innehålla vissa uppgifter om de inblandade personernas namn, personnummer
och adress.

Uppgift 2
Häktning

Berra tas på bar gärning av polisen när han bär ut föremål från en villa i vilken han har
brutit sig in. Polisen kontaktar åklagare Bergström och frågar vad de ska göra med
Berra. Åklagare Bergström anser Berra bör häktas i väntan på rättegång, så att han
inte försvinner eller ställer till med mer ofog.

a) Vem fattar beslut om huruvida Berra ska häktas?
b) Vad bör åklagaren åberopa för skäl för sitt häktningsyrkande?
c) Har Berra rätt till en offentlig försvarare?


Svar uppgift 2

Regler om när en person får häktas finns i RB 24 kap och de är utformade så att häktning
bara ska kunna användas i vissa särskilda fall när det bedömts som absolut nödvändigt.
Häktning är en väldigt ingripande åtgärd för den enskilde och den bör därför bara tillämpas i
vissa speciella situationer. Genom häkningen sker av en person innan det är klarlagt att denne
gjort sig skyldig till ett brott, personen är ännu bara misstänkt. Det är ett föregripande av en
kommande dom. Genom ett beslut om häktning kränks de flesta av den enskildes
grundlagsskyddade fri och rättigheter. Därför måste häktning ha stöd i lag och bara tillgripas i
de fall där skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt som åtgärden innebär
för den misstänkte eller annat motstående intresse.
Reglerna om häktning kan delas in i 4 fall:
a) Fakultativ häktning enligt RB 24:1 1 st innebär att en person som är på sannolika skäl
misstänkt för ett brott där straffskalan för brottet föreskriver fängelse ett år eller mer får häktas om det med hänsyn till brottets beskaffenhet, den misstänktes förhållande eller annan omständighet finns risk för att den misstänkte  avviker eller på annat sätt undandrar sig lagföring eller straff eller  genom att undanröja bevis eller på något annat sätt försvårar sakens utredning eller  fortsätter den brottsliga verksamheten. När det gäller referensen till straffskalan så är det tillräckligt att fängelse ett år finns med som maximalt straff. Det handlar inte om att göra en bedömning av vilket straff den aktuella gärningen skulle kunna medföra i det aktuella fallet utan det är här frågan om en bedömning av vilket brott det är frågan om och vilken den aktuella straffskalan är för det brottet. b) Obligatorisk häktning enligt RB 24:1 2 st innebär att en person som är på sannolika
skäl misstänkt för ett brott där straffskalan för brottet föreskriver ett minimistraff på två års fängelse skall häktas om det inte är uppenbart att skäl för häktning saknas. I båda fallen gäller förbud mot häktning om det kan antas att den misstänkte bara skulle komma att dömas till böter. c) Häktning oberoende av brottets beskaffenhet enligt RB 24: innebär att det är möjligt att häkta den som är på sannolika skäl misstänkt för ett brott om denne till exempel vägrar att uppge vad han heter. d) Utredningshäktning enligt RB 24:3 kan göras även om personen bara är skäligen misstänkt om det är av synnerlig vikt av utredningsskäl att personen häktas. Dessa regler om förutsättningarna för att få häkta någon kompletteras av bestämmelser om att frågan om huruvida någon ska häktas är en fråga som ska avgöras av domstol så snart efter gripandet som möjligt. Om ett häktningsbeslut meddelas så ska det beslutet omprövas med jämna mellanrum. Så tillbaka till frågan. a) Enligt RB 24:5 och RB 24:11 är det rätten som fattar beslut om häktning efter en
framställan om detta från åklagaren. Det är noga reglerat inom vilka tider från det att en misstänkt person grips som åklagaren måste fatta ett beslut om huruvida personen ska anhållas och sedan hur lång tid en person får vara anhållen innan beslutet om anhållande antingen måste hävas eller så en häktningsframställan måste göras b) Eftersom Berra togs på bar gärning bör man kunna anse att han är på sannolika skäl misstänkt för grov stöld BrB 3:4. Att det blir frågan om grov stöld och inte stöld av
normalgraden beror på att det var frågan om stöld efter intrång i bostad. För det brottet
är fängelse lägst sex månader och högst sex år föreskrivet i straffskalan. Det innebär
att den fakultativa häktningsbestämmelsen i RB 24:1 1 st är tillämplig. Åklagaren bör
som särskild häktningsgrund åberopa att det finns skäl för fortsatt brottslig
verksamhet. Att han skulle kunna försvåra utredningen eller förstöra bevis är inte
särskilt troligt eftersom han är tagen på bar gärning och det inte verkar finnas några
som han genom att prata med kan få att säga saker som inte är sanna.
c) Frågan om offentligt försvar regleras i RB 21 kap och är beroende av om Berra häktas
eller inte. Berra är anhållen eller häktas så ska en offentlig försvarare förordnas för
honom enligt RB 21:3a om han begär det. Även om han inte är anhållen eller häktad
så har han rätt till en offentlig försvarare om han är misstänkt för ett brott där det
lägsta straffet enligt straffskalan är fängelse i sex månader och också det är fallet i
frågan om Berra så ja han har rätt till försvarare både om han är anhållen och häktad
och om han inte är det. Dessutom skulle han ha haft rätt till försvarare oberoende av
straffskalan för brottet om den misstänkte är i behov av försvarare med hänsyn till
utredningen om brottet, om det behövs en försvarare med hänsyn till att det är
tveksamt vilken påföljd som ska väljas och det anledning till att döma till annan
påföljd än böter eller villkorlig dom eller sådana påföljder i förening eller om det i
övrigt föreligger särskilda skäl med hänsyn till den misstänktes personliga
förhållanden eller till vad målet rör.

Uppgift 3
Ej dömas ohörd – lämnar inget svaromål - tredskodom

Bert – Arne har under sommaren 2000 haft problem med sin gräsklippare. Han har
därför vid ett antal tillfällen lånat grannen Svens gräsklippare. Han har alltid frågat om
lov innan han använt gräsklipparen. På den årliga kräftfesten i kvarteret tar Sven upp
frågan om ersättning för gräsklipparlånen och säger att han tycker att det inte är mer
än rätt att han skall få viss ekonomisk kompensation för slitage på klipparen och för
bränsleförbrukning. Bert – Arne som tycker att detta är trams svarar att det nog blir
bra med detta men han har inte för avsikt att betala något. Vad har man grannar till om
man inte kan låna saker av varandra då och då utan att det skall vara frågan om
betalning är hans inställning. I början på september 2000 får Bert – Arne en mindre
chock när han öppnar posten. Han har blivit stämd av Sven! Sven yrkar att han skall
förpliktas att betala 2 000 kr till honom för gräsklipparlånen. Bert – Arne som
fortfarande tycker att detta är trams slänger hela brevet i pappersinsamlingen.
a) Kan rätten döma honom att betala i denna situation?
Två veckor senare kommer en stämningsman till honom och lämnar över
stämningsansökan. I denna står att om han inte inom två veckor inkommer med
svaromål så kan tredskodom komma att meddelas mot honom. Bert – Arne tycker inte
att han har tid att skriva ner något svaromål med anledning av det som han uppfattar
som fullkomligt ogrundade kravet från grannen så han slänger återigen
stämningsansökan i pappersinsamlingen.
b) Kan rätten nu döma honom att betala?
c) Kan Bert-Arne i så fall överklaga en sådan dom?

Svar uppgift 3

a) Nej rätten kan inte döma utan att de vet att Bert – Arne är delgiven stämningsansökan. Det
är en viktig rättssäkerhetsprincip att ingen skall dömas ohörd (kontradiktoriska principen)
Svaranden skall få möjlighet att försvara sig/förklara sig men om denne sedan väljer att inte
använda sig av denna möjlighet genom att inte svara på föreläggandet att inkomma med ett
svaromål är en annan sak RB 42:5. närmare reglering om hur delgivning görs och vem som
ombesörjer deldivning finns i delgivningslagen (2010:1932) se 7 §.

b) Enligt RB 44:7a kan rätten om Sven inte motsätter sig det meddela en tredskodom. En
tredskodom innebär att rätten enligt RB 44:8 kommer att lägga uppgifterna i
stämningsansökan till grund för en dom om dessa uppgifter inte är sådana att de strider mot
förhållanden som är allmänt veterliga. Om framställningen inte innefattar laga skäl för
käromålet eller det uppenbart framgår att käromålet är ogrundat ska det ogillas men annars
ska det bifallas vilket innebär att Bert – Arne kommer att förpliktas att betala det Sven kräver.
Att rätten har möjlighet att meddela ett föreläggande att svara med risk för att det annars kan
meddelas en tredskodom framgår av RB 42:11.

c) Enligt RB 49:1 kan en tredskodom inte överklagas. En tredskodom kan inte överklagas
eftersom det skulle innebära att prövning i den första instansen blev överhoppad vilket inte är
förenligt med instansordningens princip. Däremot kan Bert-Arne söka återvinning enligt RB
44:9
vilket enligt RB 44:10 innebär att handläggningen ska fortsätta där den avslutades.

Uppgift 4
Händelser under huvudförhandling- brottmål vittne kommer inte till förhandlingen

Bill och hans bror Bull, båda bosatta i Luleå, åkte till Södertälje för att se en
hockeymatch mellan Luleå och Södertälje. Södertälje vann matchen helt otippat med 3-
2. Strax efter matchen träffade Bill o Bull tre Södertälje supportrar utanför
matcharenan. Södertäljesupportrarna var oerhört glada över att deras favoritlag
vunnit. Bill, var mycket irriterad över förlusten och han retade sig på att de andra var
så glada. Bill gick därför fram till en av supportrarna och efter en kort ordväxling slog
Bill ett slag mot supporter A. A träffades av slaget och utdelade i sin tur ett slag mot Bill
varefter tumult uppstod. Vakter kom till platsen och både supporter A och Bill anmälde
att de blivit utsatta för misshandel. En månad efter händelsen delgavs Bill en
stämningsansökan i vilken han åtalades för misshandel av supporter A.

a) Vilken tingsrätt skall prövas denna talan?
b) Vilken sammansättning skall rätten ha för att vara domför i målet?
c) Skulle målet kunna avgöras även om Bill inte infinner sig till rättegången?
d) Kan Bull höras som vittne i målet?


Under huvudförhandlingen vid tingsrätten var det ett stort medialt uppbåd och många
åhörare. Supportrar från Södertälje skrek och ropade slagord och en journalist försökte
fotografera i salen.

e) Vilka möjligheter har domaren att agera i förhållande till de skrikande
supportrarna och den fotograferande journalisten?

Tingsrätten dömde Bill till en månads fängelse för misshandel. Bill som är mycket
missnöjd tänker naturligtvis överklaga domen.


f) Hur lång tid har Bill på sig att överklaga tingsrättens dom och vart ska överklagan

skickas?
Under förhandlingen framkom det att Bill gjort sig skyldig till misshandel av en annan
person vid ett annat tillfälle.

g) Kan rätten döma också över den misshandeln?

Svar uppgift 4:
a) För brottmål gäller enligt RB 19:1 att laga domstol, dvs. den behöriga domstolen, är rätten
på den ort där den brottsliga handlingen företogs, dvs Södertälje tingsrätt.
b) Vid huvudförhandling i brottmål skall rätten som huvudregel enligt RB 1:3 b bestå av en
lagfaren domare och tre nämndemän. Vid brott där det inte i straffskalan är föreskrivet svårare
straff än böter eller fängelse i högst 6 mån är rätten domför utan nämndemän. Detta dock
förutsatt att det inte finns anledning att döma till annan påföljd än böter och att det inte är
frågan om företagsbot. Här gäller målet misshandel vilket enligt BrB 3:5 har en straffskala för
normalfallet som är högre än detta. Det finns visserligen möjlighet enligt
misshandelsbestämmelsen att bedöma brottet som ringa och då är straffskalan böter eller
fängelse sex månader. Om åtalet gäller misshandel av normalgraden så krävs det nämndemän
annars inte.

c) För brottmål finns inte samma möjligheter som vid tvistemål att meddela tredskodom.
Principen om att den tilltalade ska vara med vid förhandlingen är här stark men trots det finns
det även vid brottmål vissa möjligheter att avgöra mål även om den tilltalade uteblir. Enligt
RB 46:2 2 p ska huvudförhandlingen ställas in om den tilltalade inte infinner sig till
förhandlingen om det inte är så att det är en situation där målet ändå kan avgöras utan hinder
av att den tilltalade uteblivit. Regler om när det är tillåtet att pröva målet i den tilltalades
utevaro finns i RB 46:15 och RB 46:15a. Enligt RB 46:15 ska rätten vid den tilltalades
utevaro först pröva om målet kan avgöras enligt RB 46:15a och om det inte är möjligt ska
rätten besluta att det tilltalade ska kallas på nytt vid vite, eller hämtas omedelbart eller till en
senare dag eller häktas om det finns förutsättning för det. Enligt RB 46:15a får ett mål prövas
i den tilltalades utevaro eller om denne inställt sig endast genom ombud om saken kan utredas
tillfredställande och om det dessutom är frågan om någon av följande situationer.
a. Det inte finns anledning att döma till annan påföljd än böter, fängelse i högst tre månader, villkorlig dom eller skyddstillsyn eller sådana påföljder i förening. b. Den tilltalade, efter att ha delgetts stämning, har avvikit eller håller sig undan på ett sådant sätt att han eller hon inte kan hämtas till huvudförhandlingen, eller, c. Den tilltalade lider av en allvarlig psykisk störning och hans eller hennes Här är det svårt för oss att komma längre i svaret än att ange att detta är förutsättningarna för
att kunna avgöra ett mål i Bills utevaro. Om han inte kommer till förhandlingen måste rätten
göra en bedömning av om målet över huvud taget kan utredas tillfredställande utan att han
finns med för att berätta om sin uppfattning av vad som hände. Något som är tveksamt när det
rör sig om en misshandel. Om rätten kommer fram till att utredningsläget är sådant att det kan
utredas tillfredställande t ex för att det finns vittnen och en redogörelse från Bill i
polisrapporten så kan det kanske fungera men sedan måste rätten också bedöma vilken påföljd
som skulle kunna komma att bli aktuell eftersom det inte är tillåtet att avgöra ett mål i någons
utevaro om påföljden kan bli strängare än vad som anges i RB 46:15 a 1p.
d) Bull är Bills bror. Han kan höras som vittne eftersom han inte omfattas av undantagen i RB
36:1
rörande vilka som inte får höras som vittnen. Enligt RB 36:3 behöver han dock inte
vittna om han inte vill. Om Bull väljer att vittna innebär släktskapet till Bill att han enligt RB
36:13
inte får avlägga vittnesed.
e) En förhandling vid domstol skall enligt RB 5:1 vara offentlig men samtidigt måste det vara
ordning och reda under förhandlingen så att rätten kan fokusera på själva rättegången och inte
en massa andra störande inslag. Rättens ordförandens har bla till uppgift att upprätthålla
ordningen under förhandlingen och han har därför enligt RB 5:9 rätt att köra ut störande
personer. I första hand bör ordföranden uppmana supportrarna att vara tysta. Om detta ändå
inte hjälper får han köra ut dem. När det gäller fotograferingen så är det så att det enligt RB
5:9
inte är tillåtet med fotografering i rättssalen, det är inte ens något som domaren skulle
kunna tillåta om han så önskade. Det innebär att domaren inte bara har en möjlighet utan
också en skyldighet att förbjuda fotografering i rättssalen.
f) Bills överklagande av domen skall enligt RB 51:1 ha inkommit till tingsrätten inom 3
veckor från den dag domen meddelades.
g) Enligt RB 30:3 får en dom inte avse annan gärning än den för vilken talan om ansvar har
förts i behörig ordning. Det betyder att om Bill inte genom stämningsansökan åtalats för också
den gärningen så får det inte dömas över den även om den har varit på tal under
förhandlingen.
Uppgift 5

Ändring av talan
Stig har stämt sin granne Gösta för att Gösta backat in på Stigs tomt och där kört
sönder ett lusthus. Stig har yrkat ersättning för detta med 10 000 kr. Under
huvudförhandlingen i tingsrätten berättar Stig också att det kostat honom ca 5 000 kr
att reparera gräsmattan som skadades vid samma tillfälle. Gösta vitsordar bara ett
belopp om 5 000 kr som skäligt då det enligt honom var ett ganska så skruttigt lusthus.
När sedan domen kommer blir Stig väldigt irriterad när han ser att han bara fått
ersättning för lusthuset med ett belopp om 8 000 kr då tingsrätten inte funnit att han
visat på större kostnad än så för att reparera lusthuset. Stig menar att han borde ha fått
ersättning också för gräsmattan.
a) Har Stig rätt eller fel angående detta?
Stig funderar ett tag och kommer sedan fram till att han ju kan överklaga domen och då
yrka på ersättning för den förstörda gräsmattan.
b) Kan han verkligen göra det?
Stig funderar ett tag till och kommer sedan fram till att han ju kan lämna in en ny
stämningsansökan mot grannen och där yrka på ersättning för den förstörda
gräsmattan.
c) Kan han verkligen göra det?
Svar uppgift 5

a) Stig har fel. Enligt RB 17:3 får dom inte ges över annat eller mera än vad part i behörig
ordning har yrkat. Han har bara yrkat ersättning för det förstörda lusthuset och han kan därför
inte få ersättning för mer än detta. Eftersom Stig inte har yrkat på ersättning för gräsmattan
kan han inte få någon ersättning för denna även om det under förhandlingen varit tal om att
också gräsmattan skadats. Det räcker således inte att bara berätta om att gräsmattan också
skadats. Det är därför viktigt att noga tänka igenom hur man utformar sin stämningsansökan
så att man verkligen i den tar upp samtliga krav man har. I RB 42:2 sägs vad en
stämningsansökan måste innehålla i detta avseende och grund tanken är att det som anges i
stämningsansökan inte ska kunna förändras under processens gång. Denna huvudregel är dock
försedd med undantag. Stig hade förmodligen kunnat komma med detta som ett
kompletterande yrkande enligt RB 13:3 3 p. Det förutsätter dock att han uttryckligen yrkar
detta och inte bara allmänt pratar om en skadad gräsmatta. Kommer detta yrkande först under
förhandlingen i tingsrätten får ett sådant yrkande dock avvisas om det inte utan olägenhet kan
prövas i målet. I högre rätt får sådant yrkande inte göras. När det gäller att han inte fått fullt ut
det belopp han yrkat för det förstörda lusthuset så beror det på att han inte förmått styrka att
han haft kostnader motsvarande mer är 8 000 kr.
b) En tingsrätts dom får enligt RB 49:1 överklagas. Det som överklagas och därmed kan bli
föremål för en ny prövning i en högre instans är bara det som var uppe till prövning i målet
dvs Göstas ansvar för att ersätta skadan på lusthuset. Observera att det krävs
prövningstillstånd enligt RB 49:12 och RB 49:14 för att få en prövning i hovrätten. För
frågan om Stig också har rätt till ersättning för skadorna på gräsmattan gäller enligt RB 13:3 2
st
att ett sådant nytt yrkande inte är tillåtet i högre rätt. Stig kan därför inte få med gräsmattan
i ett överklagande eftersom ett överklagande bara omfattar de yrkanden som var uppe till
prövning i tingsrätten. Han kan således enbart klaga på att han inte fått ut hela den summa
som han yrkat på och eventuellt få en ny prövning av den frågan.

c) Nej Stig kan inte lämna in en ny stämningsansökan. Enligt RB 17:11 kan rätten inte ta upp
en fråga som redan avgjorts till ny prövning. En dom vinner sedan överklagandetiden gått ut
laga kraft och får därigenom rättskraft vilket innebär att den sak som är prövad inte kan
prövas en gång till. (tiden för att överklaga är enligt RB 50:1 tre veckor) Sedan domen vunnit
laga kraft dvs sedan tiden för att överklaga domen har gått ut kan Stig inte väcka talan igen
om samma sak. Saken i detta fall är händelsen när Gösta backade in på gräsmattan och de
eventuella skador som den handlingen medförde. Allt som har med denna händelse att göra
skall prövas på en gång i en process. Alla de skador som Stig vill ha ersatta i anledning av
detta måste han ta med i stämningsansökan eller komplettera med innan förhandlingen som
tilläggsyrkande för att vara säker på att få med dem.

Uppgift 6
Utsökning

Benny har lånat ut 10 000 kr till sin granne Gösta. Två månader efter det att skulden
skulle ha varit betald har Gösta fortfarande inte betalat. Trots att Benny skriftligen
kontaktar Gösta och kräver betalt betalar inte Gösta. Benny tröttnar och frågar dig vad
han kan göra för att få pengar från Gösta. Kan Benny:
a) Begära utmätning hos Gösta?
b) Antag oberoende av vad du svarat under a) att det blir aktuellt med en utmätning.
Redogör för om följande egendom kan bli aktuell för utmätning av Göstas skuld till
Benny.

en ny Mercedes som Gösta använder i sitt arbete
en färgtv
en päls värd 10 000 kr
en bankbok med 20 000 kr
en tavla värd 100 000 kr som gösta fått ärva sin farbror Tage. I testamentet stod av
Gösta inte får sälja tavlan

Benny tycker att utmätning verkar vara ett allt för ”snällt” alternativ. ”Konkurs är det
enda rätta för en skojare som Gösta” menar Benny.
Kan Benny:

c) Ansöka om att Gösta försätts i konkurs?
d) Bör Gösta försättas i konkurs?


Svar uppgift 6
a) För att kunna begära utmätning hos Gösta krävs att Benny har en dom eller en annan
exekutionstitel Utsökningsbalken 1:1 (UB). Vad som är exekutionstitlar anges i UB 3:1.
Benny måste alltså ansöka hos kronofogdemyndigheten om betalningsföreläggande eller så
väcka talan vid domstol för att få Göstas betalningsskyldighet fastställd i en dom dvs. en
exekutionstitel. Sedan kan han begära att utmätning görs om han fortfarande inte har fått
betalt.
b) Regler om vad som kan tas i anspråk vid utmätning återfinns i utsökningsbalken (UB)
Grundläggande är att endast egendom som tillhör den som utmätning görs hos som kan tas i
anspråk UB 4:17. Egendomen måste också ha ett ekonomiskt värde som gör åtgärden
försvarlig UB 4:3. Syftet med utmätning är att egendomen som utmäts skall säljas och att de
pengar som kommer in vid försäljningen skall täcka den fordran som utmätningen görs för.
Om det är frågan om många skulder och kanske skulder till många olika fordringsägare kan
det i stället för utmätning bli aktuellt med ett konkursförfarande.
 Bilen kan vara undantagen enligt UB 5:1 1 p arbetsredskap men se också UB 5:4 om
bilen har ett för högt värde kan utmätning göras med förbehåll för att Svea skall få ut ett skäligt belopp för att köpa in billigare bil.  TV-apparaten kan möjligen undantas enligt UB 5:1 2 p om TV-apparaten kan sägas
vara egendom nödvändig för hemmet, se UB 5:2 hänsyn till familj. Enligt rättsfall
NJA 1983 s 642 undantogs en tv med begränsat värde från utmätning. Hänsyn togs till
att gäldenären hade 5 hemmavarande barn i åldrarna 4 – 17 år. I ett senare rättsfall
NJA 1985 s 494 undantogs en TV från utmätning när gäldenären var en ensamstående
mor med en femårig dotter. I domen sägs följande ” TV-apparat får numera betraktas
som normal utrustning för ett hem. Särskilt i familjer med barn torde den ofta fylla en
viktig social funktion” se också UB 4:3 utmätning får bara ske av egendom som har
ett värde som är sådant att det blir ett rimligt överskott vid försäljning av egendomen.
Andrahandsvärdet av en normal tv är inte särskilt högt. En annan sak om det vore en
storbilds tv, plasmaskärm eller dylikt.
 En päls kan utmätas, faller inte in under UB 5:1 1 p då för högt värde. Se också här
 Pengarna som finns på bankboken kan utmätas om det är Sveas pengar och om pengarna inte är nödvändiga för den närmaste månadens försörjning UB 5:1 7 p.
 Egendom som ärvts med förbehåll i testamente att egendomen inte får säljas får inte utmätas enligt UB 5:5.

c) En borgenär kan enligt 1:2 konkurslagen (1987:672) (KonkL) ansöka om att gäldenären
skall försättas i konkurs. Ansökan skall göras skriftligen till den tingsrätt där gäldenären skall
svara i tvistemål, 2:1 KonkL och Benny skall i ansökan ange vilken fordran som avses mm
2:4 KonkL. Detta är dock bara de formella förutsättningarna för att kunna göra en ansökan.
Även om de förutsättningarna är uppfyllda så är det bara om gäldenären är insolvent, dvs. inte
kan betala sina skulder i den takt de förfaller till betalning.
d) Vi vet inte tillräckligt om Göstas ekonomi för att kunna uttala oss om detta men det jag vill
att ni ska se är att det är möjligt att ansöka om konkurs utifrån att det finns en fordran jfr med
svaret under a där det för utmätning krävdes en exekutionstitel. Det ska dock inte med
automatik bli frågan om att försätta Gösta i konkurs utan det ska prövas av tingsrätten vid en
förhandling. För att ett konkursbeslut skall meddelas krävs dock enligt 1:2 KonkL att
gäldenären är på obestånd, insolvent. Med det menas att Gösta inte kan betala sina skulder i
den takt de förfaller. Om inte Gösta går med på att han är insolvent skall tingsrätten göra en
prövning av frågan. Bara för att Gösta inte har betalat sin skuld till Benny är det inte säkert att
Gösta är insolvent. Det kan ju vara så att Gösta inte betalat för att han anser att han av någon
anledning inte är betalningsskyldig. Det är Benny som har att visa att Gösta är insolvent. Till
hans hjälp finns en presumtionsregel i UB 2:8 som innebär att Gösta skall anses vara
insolvent om det har gjorts utmätning hos Gösta inom de senaste tre månaderna före
konkursutbrottet och om det då har visat sig att han saknar utmätningsbara tillgångar. Om
tingsrätten finner att Gösta skall försättas i konkurs så kommer hela Göstas ekonomi att
omfattas, samtliga borgenärer skall dela på Göstas samtliga tillgångar 1:1 KonkL. Bennys
möjlighet att få betalt påverkas av reglerna i förmånsrättslagen (1970:979). Om han inte har
någon säkerhet för sin fordran är risken stor att han inte får några pengar.


Source: http://lmao.rotfl.at/upload/Artagel_Talen/Processr%C3%A4ttht2011med_svar.pdf

ncoah.com

FINAL DECISION THIS MATTER came on for hearing before the undersigned Donald W. Overby, Administrative Law Judge, on October 15, 2012 and December 6, 2012, in Edenton, North Carolina. APPEARANCES Petitioner’s Petition for Contested Case Hearing alleged that she was discharged without just cause and that Respondent discriminated against her on account of her age. During the course of t

cse.msstate.edu

CSE 4153 / 6153, Fall 2008, Assignment 7 Solutions 1. A satellite serving 100 stations can receive a maximum of 10,000 packets per second. If the channel is being utilized optimallyI. What is the average number of packets sent by every station? (for plain and slotted ALOHA) II. How many packets (per second) suffer collisions? (for plain and slotted ALOHA)Plain ALOHAThe efficiency is 18% when

Copyright © 2010-2014 Pdf Pills Composition